Motti och fläsk

Motti är en traditionell maträtt från den värmländska Finnskogen som serveras på många sommaröppna hembygdsgårdar och finngårdar. Gröten görs på skrädmjöl som är ett mjöl malet på rostad havre vilket ger den en speciell och  karaktäristisk smak. Det har väl under en lång period mest använts till just motti och några olika sorters fikabröd (t.ex. skrädmjölsdrömmar som jag skrivit om här på bloggen tidigare). På senare år har det dock  blivit en skrädmjölsrenässans och därmed också större spännvid på recepten med allt från surdegsbak (fast det blev inte superbra första försöket, men skam den som ger sig)  och våfflor till bl.a matpajer, efterrättspajer och rulltårta. Har lite egna idéer också som jag gärna återkommer till om jag får dem att fungera. Men nu, varsågoda, en värmländsk matklassiker…

Motti/Nävgröt

6 dl vatten

1 tsk salt

5 hg skrädmjöl

Koka upp vatten och salt. Häll i allt skrädmjöl på en gång. Rör inte! Stampa med en träslev. Stäng av spisplattan. Vira in locket i en ren diskhanduk och lägg det på kastrullen och låt stå i ca 10 minuter tills att vattnet har ångat igenom gröten. Den färdiga gröten är ganska torr och klimpig.

Servera med stekt fläsk, flott och lingonsylt. Och gärna lingondryck till.

//Marie-Louise

 

Mottikalas

 – The same procedure as last year, miss Sophie?

– The same procedure as every year, James!

Utbyte av namn och dessa klassiska nyårsrepliker skulle kunna gälla det årliga mottikalaset som Birgit (dotter, mor, mormor, syster, svägerska, faster, moster osv. till oss andra) håller i ett försök att få de flesta kusiner och kusinbarn att träffas åtminstone en gång om året. Proceduren går till så att de flesta av oss äter motti med fläsk och lingonsylt. Vegetarianer och andra fläskvägrare serveras alternativ rätt (i år Kikärter á la Kerala, recept finns sedan tidigare på bloggen).

Mellan huvudrätt och dessert spelas det kubb. Samtidigt pågår en intensiv catch up av vad alla gjort sedan förra årets träff. I år tog jag även med mitt solteleskop som alla hugade fick titta på solen genom. Det var väl det enda annorlunda mot tidigare år.

Motti, eller nävgröt som det också kallas, är en gröt gjord på skrädmjöl och vatten. Till den äter man stekt fläsk och har rikligt med flott på gröten (som annars blir för torr). Lingonsylt och kanske t.o.m. lingonsaft gör måltiden komplett. Det är en maträtt med ursprung i den grupp finska invandrare som kom till Värmland och angränsande landskap under 1600-talet. Det vore intressant att veta om den fortfarande äts i Finland (åtminstone i de områden varifrån invandrarna härstammade) eller är vanlig någon annanstans i Sverige.

Hur som helst, vill man ha hela kitet med mat i traditionell miljö så rekommenderar jag en tur till norra Värmland och någon av de många finngårdarna där. De flesta har öppet sommartid och några serverar motti i autentisk miljö, d.v.s. i en gammal rökstuga. Bilderna här nedanför är från sommarens besök vid Karmenkynna Hembygdsgård i Lekvattnet.

    

Hei, hei! Nähdään pian!

//Marie-Louise

PS. För den som blir sugen på att själv laga motti så kommer snart ett inlägg med recept och instruktioner.

Mormors favoritmat

Under samtal med min 94-åriga mormor kom vi in på kosthållningen förr i tiden. Jag undrade vad hon åt när hon var liten och vad som hade varit hennes favoritmat. Hon växte upp på en bondgård i norra Värmland på 1920-talet där man själva producerade det mesta av sin mat. Bland annat så odlades havre som man lät mala i kvarn till skrädmjöl. Och av skrädmjölet gjordes det välling  till frukost och gröt till kvällsmat (havregryn köpte man däremot). På helgerna kunde man få gröt på vetemjöl (i min familj kallad barngröt) som åts med ett smörhål i mitten eller någon gång risgrynsgröt. Skinn på vällingen var inte trevligt, mindes mormor. En gång hade hon klagat och fått till svar att det blir bra sångröst av det.

Skrädmjölet som användes när mormor var liten kan väl  sägas ha varit utrotningshotat under en period. Idag, när intresset för mat, svenskproducerat och miljö är på topp upplever  skrädmjölet en liten renässans. Numera finns det flera kvarnar som mal skrädmjöl. Olika mattidningar har haft artiklar och recept med skrädmjöl. Och jag hittade en hel del  recept  på nätet när jag googlade runt lite. Här kommer receptet på hur man gör mormors frukostvälling:

För en djup tallrik eller stor kopp skrädmjölsvälling behövs 3 dl mjölk, 3 tsk skrädmjöl och salt efter smak. Koka upp under omrörning. Låt sjuda en stund.

Mormors favoritmat då? Vad hade det varit? Mormor fnyste när hon svarade: – Det fanns inget sånt. Det var till att äta det som fanns.

//Marie-Louise

 

Drömmar av skrädmjöl

Detta kan mycket väl vara mina första bakade drömmar. Förutom själva ätandet  är småkakor  inte riktigt min grej.  Men har jag nu tagit mig för att agera  ambassadör för skrädmjölet så måste jag nog bredda mig utöver den värmländska landskapsrätten motti (gröt gjord av skrädmjöl med stekt fläsk).  Vad kan då vara mer passande än  den här lilla sötsaken som bokstavligt talat smälter i munnen.  Skrädmjölet  har en distinkt aromatisk smak som gör att det blir en smakmässigt annorlunda  dröm än den traditionella varianten. Det kommer garanterat att göras  fler drömda kakor här hemma framöver.

Det här receptet är från Mårbackastiftelsens samlingar: Ta fram smöret, skär i mindre kuber och låt det bli rumsvarmt. Blanda sedan alla ingredienser, gärna i en matberedare. Forma degen till två rullar och dela var och en i tio delar. Rulla delarna, lägg på plåt med smörpapper och platta till en aning. Grädda i upp mot 20 minuter (beror på ugnen) i 160 grader.

Och nu börjar jakten på nästa skrädmjölsrecept att realisera.

//Marie-Louise

Skrädmjöl

Varje sommar när jag åker till Värmland vill jag äta motti och fläsk, den mest värmländska maträtt jag kan komma på. Den kom antagligen dit med de finska invandrarna från Savolax som bosatte sig i Sverige på 1600-talet. Mottin är en gröt (mer om den vid senare tillfälle) kokad på vatten och skrädmjöl.  Skrädmjölet är ett fullkornsmjöl som görs av rostade havrekärnor som mals enligt en gammal procedur där havren först rostas i vedeldad ugn för att  sedan skalas och till sist malas i en stenkvarn.  I Värmland finns den enda kvarn i Sverige (somliga menar att det ska vara hela världen här, men det törs jag inte borga för) där skrädmjölet görs på traditionellt vis. Namnet skrädmjöl kommer av ordet skräd som betyder att havren skalas (mals, siktas). Det är samma ord som i uttrycket ”att inte skräda orden”, dvs. att tala rent ut, inte  ta bort vissa ord.

Skrädmjölet är glutenfritt och i Stöpafors-kvarnen är det det enda mjölet som mals. Det innehåller också en massa nyttigheter (proteiner, fibrer, vitaminer och mineraler) så det är bara att hoppas att fler provar att använda det till bak, gröt och annat.  Ett härligt mellanmål  eller del av frukosten får du genom att blanda ihop en hillo. Den består av lika delar lingonsylt och skrädmjöl som rörs ihop ordentligt.

//Marie-Louise