Grekturkens falafel

20140416_135240.

Inne i mat- och restauranghallen K25 (Kungsgatan 25) kan man välja mellan olika matställen och ändå sitta tillsammans om man är i sällskap.  Det ligger lägligt till när man är inne i stan, en kort men väl värd, promenad från Hötorget. Tyckte min  falafel från Grekturken var både rejäl och god (mätt i timmar efteråt).  Vad sällskapet som testade dumplings från Beijing8 tyckte kan du läsa här.

//Marie-Louise

Annonser

Onsdagslunch

Idag var det dags för K25 igen, två av lunchätarna åt falafel från Grekturken, och undertecknad testade dumplings från Beijing8 igen. Biff, fläsk och vegetariskt blev det denna gång, med en sås på chili och koriander.

IMG_0365

Såhär såg alltså min lunch ut. Förutom 3×3 dumplings så är det något slags kålsallad till. Jag vet inte hur tydligt det syns på bilden – men varje smak har sin egen färg på dumplingsarna: den vegetariska är rosa, den med fläsk vit och biffen är grön. Inget märkvärdigt egentligen, men jag gillar verkligen touchen med de olika färgerna. Biffen testade jag även förra gången, men de vegetariska och fläsksmakande var nya för mig, och båda var till belåtenhet. Idag blev det nio ångade dumplings, nästa gång ska jag nog ta stekta. (Man får välja tillagningssätt själv, och för varje grupp om tre dumplings.) Förra gången åt jag ju anka, biff och lax, och den enda jag inte varit nöjd med hittills är laxen – jag tycker inte att lax smakar så ”kinesiskt”, det är liksom inte dumplingsmaterial enligt mig. Dagens sås (chili och koriander) var tyvärr inte lika bra som förra besökets (plommon och ingefära), men på det stora hela var det ändå en solid måltid.

Det är så skönt med mat som är 1) god, 2) fräsch och 3) tillgänglig, på en och samma gång. Och med tillgänglig menar jag prismässigt, tidsmässigt och lägesmässigt. Jag gillar verkligen K25.

//Veronica

Vigårda: Första kvartalet

Bra hamburgerställen finns det gott om i Stockholm, och ett bra exempel på detta är Vigårda – fräscht snabbmatsställe i Melker Anderssons och Danyel Couets regi som finns i Mood-gallerian och i K25 på Kungsgatan. Första gången jag var där var när vi behövde något snabbt att äta innan en teaterföreställning, och måltiden vi fick var över förväntan. Inte nödvändigtvis på grund av hamburgaren i sig, som i och för sig var god, men på grund av den otroligt goda bönsalladen man kunde välja till. Efter teatern var det bara hem och försöka experimentera fram en egen version – en version vi ätit en hel del av nu, helst tillsammans med rostbiff och eventuellt någon sås eller vinägrett.

Hursomhelst, i januari upptäckte jag att de hade ett litet ”projekt” på gång i år. Andersson och Couet driver ju F12-gruppen, som Vigårda är en del av, och varje månad under 2014 bjuder de in en kock från en annan F12-restaurang som får skapa en hamburgare som serveras på Vigårda under den månaden. I januari var det så Jonas Svensson från Miss Voon som skapade en sjukt god hamburgare (och sallad till) med koreanska smaker. Rätt stark och väldigt bra. Fem av fem, om man nu är lagd och betygsättningshållet, och jag fick definitivt lust att besöka Miss Voon.

I februari var det Claes Benediktsson från La Cucina som fick skapa sin egen burgare, och förväntningarna efter januaris fullträff var höga. Tyvärr levde de inte riktigt upp till dem. Jag älskar italienskt, jag älskar ost och jag älskar hamburgare, men denna funkade inte för mig. Osten funkade inte. Det var liksom inte så mycket smak där. Det var inte dåligt, det ska jag inte säga, det smakade inte illa på något sätt. Det smakade bara inte sådär bra heller. Inte så mycket överhuvudtaget faktiskt. Faktum är att jag inte åt upp hela burgaren, för jag förstod inte poängen med det. (Här kanske det bör tilläggas att jag bara besöker Vigårda en gång per månad, och således bara testar varje burgare en gång, så chansen finns att jag haft otur, vilket jag hoppas lite på.) Betyget: två av fem.

Nu är det alltså mars, och denna månad är det F12’s Erik Bolls tur. Jag var lite osäker på vad jag kunde förvänta mig nu, skulle det bli en fullträff som i januari, eller en miss som i februari. Svaret: en fullträff. Pulled pork på burgaren gjorde den fenomenal, riktigt bra kryddning på köttet. På burgaren fanns även en riktigt god röra som jag inte riktigt kunde avgöra ingredienserna på, men som smakade som ett slags mellanting mellan cole slaw och bostongurka. Och så några tunna skivor äpple på det. Gott gott gott. Återigen, fem av fem i betyg. Och så en god sallad till, vilket det i och för sig har varit varje månad hittills. Mätt och belåten lämnade jag K25 med ett återställt förtroende för burgarmakarna på Vigårda. Vi ses i april!

//Veronica

PS. Vill man läsa mer om hamburgare, och framförallt om hamburgare i Stockholmsområdet,  kan man göra det här eller här.