Årets första ALIM

Igår var det alltså dags för årets första ALIM – Andra Lördagen I Månaden. Och det blev ett besök på Kornhamnstorg No 53, en restaurang jag inte hade hört jättemycket om innan.

En sak som jag gillade väldigt mycket var inredningen, med ett stort undantag: stolarna. Stolarna bestod till 90 % av billiga (?) kopior av Öglan, och jag gillade att se dem ungefär lika mycket som sambon gillade att sitta på en, det vill säga inte alls. Det var min ena invändning mot Kornhamnstorg No 53, den andra handlar om vattnet. Och det är egentligen inte en invändning mot den restaurangen specifikt, utan i allmänhet: Det här med att ta betalt för stilla vatten. Det ger ett oerhört tarvligt sniket intryck. Det var samma sak på Fotografiska i december – 35 kr för en flaska kranvatten, eller möjligtvis en flaska vatten som smakar som kranvatten. Detta stör mig något så oerhört. Den tredje invändningen gäller servicen. Okej, det kanske inte var något direkt fel på servicen, men det kändes rörigt när det var nya personer nästan varje gång vi interagerade med personalen. En visade oss bordet, en annan tog dryckesbeställning, en tredje matbeställningen och så vidare tills det hela avslutades med att en för oss helt ny person kom med notan. Jag föredrar personligen mer en mer enhetlig service.

Annars då? Jomenvisst, det var helt okej. Eller ja, bra till och med. Vi började med en varsin drink. Jag tog en The Logistics Cocktail och sambon en Sidecar Noix. Min påminde väldigt mycket om favoritdrinken Bees Knees, vilket är ett gott betyg – båda drinkarna var väldigt goda.

IMG_0060_2

Sen beställde jag in en råbiff och ett glas champagne – finns det råbiff eller tartar på menyn som beställer jag in det, och favoritdrycken till är bubbel. Sambon beställde å sin sida in en bruschetta med pulled pork på vildsvin, tillsammans med en Sleepy Bulldog.

IMG_0065_2IMG_0066

Råbiffen tyckte jag var särskilt intressant. Tillbehören brukar ju vara kapris, finhackad rödlök, fransk senap och en äggula. Denna gången fick jag visserligen kapris, men inte vanliga inlagda, parmesan, persilja, tryffelmajonnäs och citron. Det var kul med lite nytt, och gott. Champagnen var också en trevlig överraskning, vanligtvis brukar det vara lite torrare champagne man får in på lokal, men denna var lite sötare och påminde mest om gula änkan som är min favorit.

IMG_0067_2IMG_0068

Dragonkyckling med ugnsstekta rotfrukter och en väldigt fancy tonfiskpizza. Dragonkycklingen var helt okej, men inget anmärkningsvärt, pizzan var väl i så fall mer speciell.

IMG_0069IMG_0070

Chokladmousse och aprikosmacaron för mig, chokladbrûlée för sambon. Precis som huvudrätten: helt okej, men inget anmärkningsvärt. Tyvärr så avslutades inte middagen lika intressant och wowigt som den inleddes. (Plus att jag börjar tröttna på efterrätter serverade i sådana här glasburkar – det blir otympligt och locket är bara i vägen. Vad är det för fel på tallrikar eller vanliga formar?)

Bra mat är inte svårt att få tag på i Stockholm, när vi är ute och äter är det där lilla extra vi letar efter. Det var absolut inget fel på maten, men det saknade wow. Utan det så är chansen inte stor att vi går tillbaka en andra gång. Drycken och förrätterna och kanske pizzan var i och för sig så pass intressanta att jag kan tänka mig att besöka Kornhamnstorg no 53 igen, men då kommer jag antagligen vilja sitta i baren, där jag garanterat inte hamnar på en Öglan-kopia, och satsa på förrätt, pizza till varmrätt och hoppa över efterrätten. Eller så kikar jag in för att ta en drink innan middag någon annanstans. Trerätters vid ett bord blir det dock inte här igen om jag kan undvika det. Det var som sagt helt okej, eller bra till och med, bara inte tillräckligt bra, samtidigt som det hade vissa brister. (Obekväma sittplatsers betydelse kan inte överskattas – som jag har nämnt på bloggen tidigare är Boqueria ett annat ställe som jag undviker att besöka igen på grund av just detta. Otroligt trist.)

Nu får vi blicka framåt mot februaris dejtkväll!

//Veronica

 

Gloria’s Goddamn Gorgeous Ginger

I början av veckan kände jag att det var dags för en liten socker-detox, vilket innebär att jag för tillfället gör mitt bästa för att utesluta raffinerat socker ur det jag äter. Det har blivit nåt litet undantag hittills: det blev sabayonnegratinerade bär (med flocksocker pudrat ovanpå) till efterrätt i onsdags, och jag kan inte garantera att det inte var något raffinerat socker i övriga rätter, men annars har det gått bra.

Jag har varit inställd på att dricka vatten och äppelmust under tiden jag detoxar, men då jag letade efter must på ICA (Metro Täby Centrum) igår så hittade jag dessa:

IMG_1676

Drycker från Glaesbolaget. Det fanns sex olika smaker totalt, varav jag blev nyfiken på fyra. Citronen var tyvärr slutsåld. (Kaffe och mint är ingenting för mig.) Eftersom jag gillar allitterationer måste jag ge ett plus i kanten för namnen på de olika smakerna. Som jag förstår det ska de vara osockrade, men samtidigt så ska ingefärssmaken ha aromer av såväl ginger ale som ginger beer. (Förstår du hur det går ihop får du gärna förklara för mig.) Men eftersom det står osockrat så räknar jag med att det är osockrat.

Ingefärsdrycken drack jag igår till middagen, som var lax med jordärtskockspuré, och det passade riktigt bra faktiskt. Det var gott med något som var smakrikt, den hade rejält med sting, men ändå inte var så sött. Som ett mellanting mellan torr cider och öl. Idag smakade jag Virginias Very Riveting Rose – jag drack den bara som den är, utan någonting till – och även den var väldigt god. Sötare än ingefärsdrycken, men den hade inga ”misstänkta” ingredienser. Nu har jag den bittra körsbärsdrycken kvar, får se om den inmundigas till kvällens middag: en pulled pork med egengjord sockerfri bbq-sås. (Jag improviserade och svängde ihop passerade tomater, vitvinsvinäger, buljongpulver, honung och persilja, och tyckte det var gott så, får se hur det blir med köttet och övriga ingredienser.) Just bbq-såsen har varit den största utmaningen hittills under detoxen, det känns som alla varianter innehåller minst två olika typer av tillsatt socker.

Har du några bra tips på goda drycker utan tillsatt socker? Eller mer generella tips/råd när det kommer till att utesluta socker?

//Veronica

 

Favoritingrediens #2: Vitkål (del 1: sallader)

En grönsak som jag inte fastnat för förrän helt nyligen är vitkål. Å ena sidan känner jag mig dum som inte upptäckt den tidigare, å andra sidan: bättre sent än aldrig. Nuförtiden använder jag den framförallt i tre olika sallader – pizzasallad, veckosallad och cole slaw.

Pizzasallad: Strimlad vitkål, olja, vitvinsvinäger, salt och grovmalen svartpeppar. Blanda. Passar alldeles ypperligt till hemlagad pizza.

Veckosallad: Strimlad vitkål, rivna morötter, strimlad/hackad purjolök, lag (1 del olja, 1/2 del strösocker, 4/5 delar vitvinsvinäger – koka och låt svalna). Blanda. Kallas veckosallad för att den räcker/står sig en hel vecka, men av erfarenhet vet jag att den smakar finfint även efter dubbla tiden.

Coleslaw: Strimlad vitkål, rivna morötter, strimlad rödlök, crème fraîche, majonnäs, dijonsenap, salt och grovmalen svartpeppar. Blanda. Smakar utmärkt som side dish till t.ex. pulled pork.

IMG_0324

Coleslaw.

Jag har inte skrivit ut några mått (förutom för lagen) för när det kommer till dessa sallader föredrar åtminstone jag att smaka mig fram. Gemensamt för alla dessa sallader är 1) att de funkar lika bra med tillägget röd paprika, även om jag personligen gillar dem utan, och 2) att de blir godare om de får stå och dra i åtminstone en natt.

//Veronica

Högt upp på önskelistan…

…ligger denna:

le creuset

En gryta från Le Creuset. En gryta 1) i gjutjärn, 2) i massor av fina färger med 3) livstidsgaranti. What’s not to like liksom? Ja, det skulle väl eventuellt vara priset då, men slår man ut det på resten av mitt liv så är det (förhoppningsvis) inte en så särskilt stor kostnad per användningstillfälle. Jag kan riktigt föreställa mig hur min (redan goda) pulled pork kommer smaka mycket bättre tillagad och serverad i denna.

//Veronica