Årets första ALIM

Igår var det alltså dags för årets första ALIM – Andra Lördagen I Månaden. Och det blev ett besök på Kornhamnstorg No 53, en restaurang jag inte hade hört jättemycket om innan.

En sak som jag gillade väldigt mycket var inredningen, med ett stort undantag: stolarna. Stolarna bestod till 90 % av billiga (?) kopior av Öglan, och jag gillade att se dem ungefär lika mycket som sambon gillade att sitta på en, det vill säga inte alls. Det var min ena invändning mot Kornhamnstorg No 53, den andra handlar om vattnet. Och det är egentligen inte en invändning mot den restaurangen specifikt, utan i allmänhet: Det här med att ta betalt för stilla vatten. Det ger ett oerhört tarvligt sniket intryck. Det var samma sak på Fotografiska i december – 35 kr för en flaska kranvatten, eller möjligtvis en flaska vatten som smakar som kranvatten. Detta stör mig något så oerhört. Den tredje invändningen gäller servicen. Okej, det kanske inte var något direkt fel på servicen, men det kändes rörigt när det var nya personer nästan varje gång vi interagerade med personalen. En visade oss bordet, en annan tog dryckesbeställning, en tredje matbeställningen och så vidare tills det hela avslutades med att en för oss helt ny person kom med notan. Jag föredrar personligen mer en mer enhetlig service.

Annars då? Jomenvisst, det var helt okej. Eller ja, bra till och med. Vi började med en varsin drink. Jag tog en The Logistics Cocktail och sambon en Sidecar Noix. Min påminde väldigt mycket om favoritdrinken Bees Knees, vilket är ett gott betyg – båda drinkarna var väldigt goda.

IMG_0060_2

Sen beställde jag in en råbiff och ett glas champagne – finns det råbiff eller tartar på menyn som beställer jag in det, och favoritdrycken till är bubbel. Sambon beställde å sin sida in en bruschetta med pulled pork på vildsvin, tillsammans med en Sleepy Bulldog.

IMG_0065_2IMG_0066

Råbiffen tyckte jag var särskilt intressant. Tillbehören brukar ju vara kapris, finhackad rödlök, fransk senap och en äggula. Denna gången fick jag visserligen kapris, men inte vanliga inlagda, parmesan, persilja, tryffelmajonnäs och citron. Det var kul med lite nytt, och gott. Champagnen var också en trevlig överraskning, vanligtvis brukar det vara lite torrare champagne man får in på lokal, men denna var lite sötare och påminde mest om gula änkan som är min favorit.

IMG_0067_2IMG_0068

Dragonkyckling med ugnsstekta rotfrukter och en väldigt fancy tonfiskpizza. Dragonkycklingen var helt okej, men inget anmärkningsvärt, pizzan var väl i så fall mer speciell.

IMG_0069IMG_0070

Chokladmousse och aprikosmacaron för mig, chokladbrûlée för sambon. Precis som huvudrätten: helt okej, men inget anmärkningsvärt. Tyvärr så avslutades inte middagen lika intressant och wowigt som den inleddes. (Plus att jag börjar tröttna på efterrätter serverade i sådana här glasburkar – det blir otympligt och locket är bara i vägen. Vad är det för fel på tallrikar eller vanliga formar?)

Bra mat är inte svårt att få tag på i Stockholm, när vi är ute och äter är det där lilla extra vi letar efter. Det var absolut inget fel på maten, men det saknade wow. Utan det så är chansen inte stor att vi går tillbaka en andra gång. Drycken och förrätterna och kanske pizzan var i och för sig så pass intressanta att jag kan tänka mig att besöka Kornhamnstorg no 53 igen, men då kommer jag antagligen vilja sitta i baren, där jag garanterat inte hamnar på en Öglan-kopia, och satsa på förrätt, pizza till varmrätt och hoppa över efterrätten. Eller så kikar jag in för att ta en drink innan middag någon annanstans. Trerätters vid ett bord blir det dock inte här igen om jag kan undvika det. Det var som sagt helt okej, eller bra till och med, bara inte tillräckligt bra, samtidigt som det hade vissa brister. (Obekväma sittplatsers betydelse kan inte överskattas – som jag har nämnt på bloggen tidigare är Boqueria ett annat ställe som jag undviker att besöka igen på grund av just detta. Otroligt trist.)

Nu får vi blicka framåt mot februaris dejtkväll!

//Veronica

 

Annonser

Monicas toast

Det här var mer eller mindre standardrätten när vi skulle mysa framför tv:n fredagkvällar under sena 90-talet. Nu lagas den nog bara några gånger per år men än idag går det väldigt lätt att locka kvar de vuxna barnen här hemma en stund extra genom att bjuda dem på Monicas toast.

Monica är en gammal vän till mig som med den här rätten har försökt återskapa en toast hon ätit på en pub, om jag inte minns fel i Karlstad. Vi är henne evigt tacksamma för det försöket (och för en del annat också, både mat- och icke matrelaterat).

Monicas toast

Kycklingfilé (en per person)

krossad ananas (burk á 230 g räcker till 2 personer)

creme fraiche (1-2 dl för 2 personer)

vitlök (kan variera antal efter egen smak)

curry

salt och svartpeppar

sallad

rostbröd

smör

Börja med att sila bort ananasspadet. Blanda ananasen med creme fraichen och smaksätt med salt, peppar och lite curry (inte för mycket). Ställ undan. Skölj salladen.

Strimla kycklingfilén och stek den tillsammans med curry (här är det gott med rejält mycket) några minuter. Lägg i krossad vitlök och stek ytterligare någon minut. Salta och peppra efter smak.

Rosta ett bröd (eller lägg under ugnens grillelement en stund). Smöra. Lägg på sallad, de färdigstekta kycklingstrimlorna och ananasröran i nämnd ordning.

Några gånger har  jag även toppat med små bitar av knaperstekt bacon.

20140322_204552

//Marie-Louise

Den 13:e maj, eller planering och planer gångna om intet

Månadsdejten, tillika vår åttaårsdag, i maj uteblev pga sjukdom. Vi firade lite mer stillsamt i hemmet med en trerätters i form av skaldjursceviche, stekt kyckling med ugnsstekt potatis och vit choklad-panna cotta med passionsfrukt. Tyvärr var jag för trött för att fota, så inga bildbevis finns. Ni får tro mig på mitt ord helt enkelt.

On a more positive note så har jag bokat bord för juni månads middag. Nook blir det då. (I enlighet med denna omröstning.) Jag har även bokat bord till International Hamburger Day den 28:e maj. Då blir det Bistro Bon som ska besökas, och anledningen är deras beryktade gruyèregratinerade wagyū-burgare.

//Veronica

 

Snabb kyckling med mango

20140511_131804

Vi fortsätter gårdagens frukttema så tillvida att vi idag kombinerar kyckling med mango och får en lättlagad och god lunch. Får man bara tag på en tillräckligt mogen och söt mango, så är den underbar att använda inte bara till desserter utan också för drycker (yoghurtdryck och juice), som godis (torkade mangobitar är mums), i dressingar, sallader, som tillbehör (mango chutney) och som del i maträtter. Tyvärr är det inte helt lätt att få tag på en lagom mogen och söt mango om man inte råkar ha ett eget mangoträd i någon tropisk trakt. Ibland får det bli  besök i flera mataffärer innan jag hittar någon som kan antas vara av rätt mognadsgrad  och ibland får man helt enkelt avstå och vänta tills man stöter på ett skeppslass (eller om de flyger nu för tiden) av det rätta virket.

Mango, eller mangifera indica som den heter på latin, växer på träd och kommer ursprungligen från södra och sydöstra Asien. Nu odlas den i tropiska områden över hela världen. Det är en frukt som innehåller både karoten (bra för syn, hud och skelett) och enzymer som är bra för matsmältning. Torkade mangoskal och frö används bl.a i ayurvedisk medicin. Frukt och löv från mangoträdet används i  Indien och Bangladesh som dekoration vid bröllop och olika högtider och i Bangladesh är mangoträdet också nationalträd. Det finns gamla historiska dokument där det nämns hur härskare beordrar plantering av tusentals mangoträd.  Här nämns mangon i en gammal hinduisk lärotext:

En kung bad en guru att förklara Sanningen för honom. Som svar frågade gurun hur kungen skulle förklara mangofruktens smak till någon som aldrig ätit något sött. Men hur mycket än kungen försökte lyckades han inte beskriva mangons söta smak. Frustrerad krävde han att gurun skulle beskriva frukten istället. Gurun tog upp en mango, gav den till kungen och sa ”Den här är mycket söt. Ät av den”.

Receptet här är hämtat från Dagens middag i DN. Tyvärr glömde jag skriva datum men den är från någon gång i vintras.  Jag har halverat det ursprungliga receptet.

Kyckling med mango (2 port)

  • 2 kycklingfiléer
  • 1/2 rödfinhackad chilipeppar
  • 2 finhackade vitlöksklyftor
  • 1 mogen mangofrukt
  • 1 msk tomatpuré
  • 1 msk socker
  • 1/2 msk vitvinsvinäger
  • 1 rödlök
  • salt
  • rapsolja

Finhacka chili och vitlök och blanda med 1 msk rapsolja. Strimla kycklingköttet och lägg den i chili-vitlökshacket. Skala och skär mangon i bitar. Blanda bitarna med tomatpuré, socker och vinäger. Skala och skär rödlöken i klyftor.

20140511_130154

Använd sedan stekpanna (eller wok) och stek kycklingstrimlorna i ca 4 minuter. Lägg över på fat och stek sedan mangobitarna och lökklyftorna i 1 msk olja i ca 4 minuter. Vänd sedan ner kycklingen i pannan igen (och om man vill även 1/2 dl cashewnötter).

Servera med jasminris och japansk soja

//Marie-Louise

 

Snabbmat och snabb mat

Det händer att jag slinker in på någon av våra mer kända snabbmatsrestauranger på väg hem från jobbet.  Ibland när timmen blivit sen och anden är svag. Tanken att vara mätt och belåten när man kliver över tröskeln därhemma lockar. Det är inget jag har dåligt samvete över men självklart  är det inte speciellt hälsosamt om det sker för ofta. Då kan det vara bra att ha ett eget batteri med maträtter som är snabblagade eller åtminstone inte kräver så stor arbetsinsats  (efter lite planering och förberedelse förstås).

En snabb maträtt som funkar bra efter jobbet för mig är  röd currykyckling. Det svåra här är egentligen att komma ihåg att ta fram kycklingen ur frysen på morgonen för att ställa på tining i kylen under dagen, om man inte köper med sig färsk på väg hem förstås.

Gör så här: Hetta upp olja i wookpanna (eller kastrull) och stek currypastan. Tillsätt kokosmjölk, fisksås och socker. Lägg i kycklingbitarna när kokosmjölken börjar koka och rör om.  Efter en liten stund läggs bambuskotten och paprikan i och värmen sänks. När jag arbetar med kyckling kollar jag alltid att den är genomstekt. I det här fallet genom att dela på en kycklingbit.  Garnera med basilika när maten läggs upp på tallrik.

Jag äter jasminris till den här maträtten. Och  gärna ett glas thailändskt öl om något sådant finns hemma (beror förstås på graden av förberedelse).

Ingredienser (två portioner):

  • kycklingkött  skuret i mindre avlånga bitar (jag använder filé, en per person)
  • 2 tsk röd currypasta
  • en burk kokosmjölk
  • 2 msk fisksås
  • 2  tsk socker
  • 1 burk bambuskott
  • 1  paprika (grovt skurna bitar)

// Marie-Louise