Husmanskost

En sak som jag verkligen gillar med att det börjar bli kallare ute är att det samtidigt börjar bli ok med lite tyngre och varmare mat. Som pulled pork. Eller chili sin (eller con) carne. Eller köttbullar. Så i helgen tog vi och gjorde våra egna köttbullar. (Med vi menar jag jag.) Det är både snabbt och enkelt, och det smakar så mycket bättre än köpta.

Jag utgick från receptet i Bonniers Kokbok, men gjorde lite ändringar:

400 g färs (den enda färsen jag köper är ekologisk nötfärs)

4 msk ströbröd

1 1/2 dl mjölk (jag använder ekologisk mellanmjölk)

1 ägg

Finhackad lök, lika delar röd och gul, kanske 1 dl totalt

Salt & grovmalen svartpeppar

IMG_1697IMG_1696

Blanda ströbröd och mjöl och låt stå i ca 10 minuter. Blanda sedan alla ingredienser så att man får en smidig köttfärssmet. Därefter kan man krydda lite som man vill, det brukar finnas olika alternativ i kokböcker, eller så kan man googla. Jag improviserade lite och kryddade med koriander (dom här frysta färdighackade kryddorna man kan köpa är typ det bästa som finns), chilipeppar (torkad, på burk) och worcestershiresås (worcestersås). Sen blandar man ut smaksättarna i smeten och därefter rullar man köttbullarna och steker dom i smör.

IMG_1698IMG_1699

Sen serverar man dem, förslagsvis med någon form av potatis (kokt, stekt, pressad, mos etcetera), någon form av sås (det är superenkelt att göra en brunsås i skyn efter köttbullarna – tillsätt grädde, soja, potatis- eller maizenamjöl och eventuellt lite vatten och låt koka upp och ihop lagom mycket) och någon form av lingon (sylt, rårörda, färska etcetera). För vår det blev det denna gång köttbullar med kokt potatis, sås enligt ovan och lyxig lingonsylt med balsamico från Torfolk gård.

IMG_1700

Och gott blev det!

//Veronica

Annonser

International Hamburger Day, eller var jag äter hamburgare

Jag gillar hamburgare. På rätt ställe. Sen finns det några ställen jag inte äter hamburgare på. Det första stället jag började undvika när jag var sugen på hamburgare var McDonalds, av den enkla anledningen att jag märkte att jag började må illa efter att ha ätit där. Det var ett väldigt specifikt illamående, jag fick det alltid efter att ha ätit där, men aldrig annars, och det var alltså ganska lätt att stryka det från listan över potentiella matställen.

Ett annat ställe som jag numera undviker, fast av helt andra skäl, är Max. Egentligen gillar jag Max – jag tycker maten är god och jag gillar att det är en svensk kedja. Sen hände det en rad saker ganska tätt inpå varandra som gjorde att jag kände att nej, där vill jag verkligen inte äta. Först ut var ”uppmaningen” till The Flying Elk (en av mina favoritrestauranger) att sluta använda sig av konceptet ”frunch”. Max registrerade ”frunch” 1985, men sedan dess har ordet blivit mycket mer etablerat, och såvitt jag vet så använde inte Max det i någon större utsträckning. Så småningom drog de tillbaka hotet om stämning och gjorde en pudel, men varumärket Max solkades ner i processen. Sen var det det här nyhetsbrevet som Max skickade ut där de ”varnade sina anställda för att rösta rött”. Därefter var det något ”skämt” på en Max-restaurang i Uppsala där de anställda delades upp i serier där de som presterar bäst får en belöning, medan de som presterar sämst bestraffas. Nu senast handlade det om diskriminering av romer. Lite för många pr-misslyckanden (som indikerar en riktigt obehaglig människosyn) på lite för kort tid för min smak. Nyligen skrev även Äkta vara om deras nya Crispy Fries, en text som inte får mig att ångra mitt beslut direkt.

Käk – ytterligare ett hamburgerställe jag undviker av ytterligare andra anledningar. Ett: den alldeles för höga ljudvolymen. Gillade inte. Två: de konstigt placerade sittplatserna – de är inte mobila, så det går inte att göra så mycket åt deras dåliga avstånd till bord och golv, och det saknas fotstöd. Gillade inte heller. (Det där med obekväma sittplatser är för övrigt något jag upplevde på Boqueria också – och är egentligen den enda anledningen till att jag är tveksam till att återvända dit, för maten var smått fantastisk.) Hursomhelst. Käk. Käket där var helt enkelt inte i närheten av att vara tillräckligt bra för att väga upp musiken och sittplatserna.

Var äter jag hamburgare då? Vigårda är en favorit, Svenska Hamburgerköket en annan, eller Burger King. Sen så gillar jag ju som bekant Pubologi där en riktigt speciell burgare åtminstone tidigare har ingått i avsmakningsmenyn/köksbordet-menyn, annars finns den på Tweed också tror jag.

//Veronica

Kroppkakedags

20140205_163149

En eftermiddag i vintras åkte jag och en arbetskamrat till Midsommarkransen för att testa Nalle och kroppkakan, ett rejält nischat matställe (fanns annat husmansalternativ också).Trevligt ställe och extra häftigt blir det när gammal traditionell mat dammas av och görs cool. Det väckte också några slumrande minnen om att jag själv någon gång för länge sedan, och nu snackar vi trettioårsperspektiv, provat på att laga kroppkakor. I min kokbokssamling  hemma hittade jag också flera olika kroppkakerecept, bl.a en vegetarisk (som jag kommer att testa längre fram) och en där kroppkakesmeten blandats med kålrot (receptet här nedanför). Att göra sina egna kroppkakor är en aning pyssligt och  det tar tid men är inte alls svårt. Jag tycker du också ska prova att göra egna och om du inte vill det så rekommenderar jag bestämt ett besök på Nalle och kroppkakan.

Kroppkakor med kålrot (3-4  portioner)

600 g mjölig potatis

300 g kålrot

1 tsk salt

1 ägg

2-3 dl vetemjöl

Fyllning:

2 gula hackade lökar

400 g rimmat fläsk

1 tsk mald kryddpeppar

 

20140503_125838

Skala och koka potatis och kålrot. Dela kålroten i mindre bitar och koka dem i ca 15 minuter innan du lägger i potatisen. Gör sedan mos (jag använder gammal potatisstamp först och sedan vispen). Salta och låt kallna.

20140503_140332

Skala och hacka löken och tärna fläsket fint. Bryn sedan allt tillsammans i stekpanna.

Blanda ner ägg och vetemjöl i moset. Börja med 2 dl mjöl och häll eventuellt i mer om det behövs för att moset ska gå bra att forma.

20140503_141012

20140503_143708

Mjöla händer och underlag. Forma till en rulle. Dela den i   8 delar (kan ev göras något mindre och räcker då till 10 st). Gör  fördjupning  och lägg i en msk fyllning i varje del. Tryck ihop degen över fyllningen (pillrigt men inte svårt). Forma till runda, lite tilltryckta bullar. Koka upp lättsaltat vatten i en stor vid kastrull och sänk ner kroppkakorna i det sjudande vattnet. Först så sjunker kroppkakorna för att efter en stund flyta upp.

20140503_150415

Efter att de flutit upp ska kroppkakorna sjuda i 5 minuter. Vänd dem efter halva tiden. Servera direkt tillsammans med smält smör och lingonsylt. Så gott och så roligt att göra att jag fick utöva impulskontroll för att inte  börja med en ny sats på direkten. Det gäller att sprida ut godsakerna och inte föräta sig.

20140503_151438

Den presumtive kroppkakeätaren såväl som den redan frälste kan läsa vidare om jakten på den perfekta kroppkakan här. Nu ska jag gå och dagdrömma lite om nästa kroppkakemiddag. Hejdå!

// Marie-Louise

Favoritingrediens #2: Vitkål (del 2: soppor)

Det har ju redan skrivits ett inlägg om vitkåls förträfflighet, och i det lades det upp recept på tre alldeles ypperliga sallader på vitkål. Men man kan ju använda vitkål till så mycket annat än sallader – soppor t.ex. I det här inlägget, vårt första gemensamma, kommer två tips på riktigt goda soppor med vitkål.

Veronica lagar: Tomat- och potatissoppa med vitkål och kokosmjölk (receptet är Ingemar Lyxells och hämtat ur ”Soppboken”)

IMG_0332

ca 500 g potatis

ca 300 g tomater

ca 300 g vitkål

ca 200 g rödlök

1 burk kokosmjölk

2 st hönsbuljongtärningar

1,5 dl vatten

olivolja

spiskummin, salt & peppar

Tärna potatisarna och tomater, strimla vitkålen och hacka löken. Fräs potatis, vitkål och lök i en stor kastrull/gryta, men se till att de inte får färg. Tillsätt vatten, buljongtärningar och tomater och låt koka i ungefär 10 minuter. Häll därefter på kokosmjölken och smaka av med kryddorna. Servera gärna med ett gott bröd!


Marie-Louise lagar: Nikkaluoktasoppa (har tyvärr glömt vem jag fått receptet av, en kurskamrat från långt bak i tiden som jag är evigt tacksam)

IMG_0382

6 hg köttfärs

1 stor röd paprika (eller grön om man föredrar)

1 litet vitkålshuvud

1 purjo

2 lagerblad

1 knippe persilja

1 liten burk slotts senap

2 l vatten

4 grönsaksbuljongtärningar

salt och svartpeppar

Strimla vitkålen, purjolöken och paprikan. Salta köttfärsen och bryn den tills den börjar ”smula”. Häll den sedan i en stor gryta och tillsätt de strimlade grönsakerna. Häll i buljongen (vatten och tärningar), lägg i lagerbladen och låt koka i 10 minuter. Häll i senapen (snåla inte, det ska vara mycket) och persiljan. Salta om behövs och krydda  med svartpeppar. Serveras med fördel med vitlöksbröd.

//Marie-Louise & Veronica

Meat Free Monday #7

Vid ett tillfälle när jag behövde något nytt snabbt och enkelt vegetariskt att servera fick jag dessa recept av en vän. Äter dem då och då med en god sallad till och ibland blir det en vegetarisk biff av någon sort.

Röd potatisgratäng

ca 8 medelstora potatisar

2,5 dl buljong

1 msk tomatpuré

1 vitlöksklyfta

1/4 tsk dragon

cayennepeppar

1-2 tomater

1  dl riven ost

Skala och skiva potatisen. Koka den i buljongen i 5 minuter. Lägg i smord ugnsäker form. Häll en dl. av buljongen i en liten skål och blanda med resten av ingredienserna. Häll över skivorna. Skiva tomaterna ganska tjockt och lägg ovanpå. Strö över osten och grädda i ugn på 200 graders värme i ca 20 minuter.

 

Potatis under fårosttäcke

6-8 mellanstora potatisar

1 dl buljong

50 g fårost (själv brukar jag ta lite mer)

1 dl creme fraiche

1/2 dl klippt gräslök

Skala och skiva potatisen. Koka den i buljong i 5 minuter. Lägg i smord ugnssäker form. Salta (var försiktig här) och peppra mellan varven. Blanda fårosten, creme fraichen och gräslök och bred sedan röran på över potatisen. In i ugn på 200 graders värme i 15 – 20 minuter.

// Marie-Louise