Snabb kyckling med mango

20140511_131804

Vi fortsätter gårdagens frukttema så tillvida att vi idag kombinerar kyckling med mango och får en lättlagad och god lunch. Får man bara tag på en tillräckligt mogen och söt mango, så är den underbar att använda inte bara till desserter utan också för drycker (yoghurtdryck och juice), som godis (torkade mangobitar är mums), i dressingar, sallader, som tillbehör (mango chutney) och som del i maträtter. Tyvärr är det inte helt lätt att få tag på en lagom mogen och söt mango om man inte råkar ha ett eget mangoträd i någon tropisk trakt. Ibland får det bli  besök i flera mataffärer innan jag hittar någon som kan antas vara av rätt mognadsgrad  och ibland får man helt enkelt avstå och vänta tills man stöter på ett skeppslass (eller om de flyger nu för tiden) av det rätta virket.

Mango, eller mangifera indica som den heter på latin, växer på träd och kommer ursprungligen från södra och sydöstra Asien. Nu odlas den i tropiska områden över hela världen. Det är en frukt som innehåller både karoten (bra för syn, hud och skelett) och enzymer som är bra för matsmältning. Torkade mangoskal och frö används bl.a i ayurvedisk medicin. Frukt och löv från mangoträdet används i  Indien och Bangladesh som dekoration vid bröllop och olika högtider och i Bangladesh är mangoträdet också nationalträd. Det finns gamla historiska dokument där det nämns hur härskare beordrar plantering av tusentals mangoträd.  Här nämns mangon i en gammal hinduisk lärotext:

En kung bad en guru att förklara Sanningen för honom. Som svar frågade gurun hur kungen skulle förklara mangofruktens smak till någon som aldrig ätit något sött. Men hur mycket än kungen försökte lyckades han inte beskriva mangons söta smak. Frustrerad krävde han att gurun skulle beskriva frukten istället. Gurun tog upp en mango, gav den till kungen och sa ”Den här är mycket söt. Ät av den”.

Receptet här är hämtat från Dagens middag i DN. Tyvärr glömde jag skriva datum men den är från någon gång i vintras.  Jag har halverat det ursprungliga receptet.

Kyckling med mango (2 port)

  • 2 kycklingfiléer
  • 1/2 rödfinhackad chilipeppar
  • 2 finhackade vitlöksklyftor
  • 1 mogen mangofrukt
  • 1 msk tomatpuré
  • 1 msk socker
  • 1/2 msk vitvinsvinäger
  • 1 rödlök
  • salt
  • rapsolja

Finhacka chili och vitlök och blanda med 1 msk rapsolja. Strimla kycklingköttet och lägg den i chili-vitlökshacket. Skala och skär mangon i bitar. Blanda bitarna med tomatpuré, socker och vinäger. Skala och skär rödlöken i klyftor.

20140511_130154

Använd sedan stekpanna (eller wok) och stek kycklingstrimlorna i ca 4 minuter. Lägg över på fat och stek sedan mangobitarna och lökklyftorna i 1 msk olja i ca 4 minuter. Vänd sedan ner kycklingen i pannan igen (och om man vill även 1/2 dl cashewnötter).

Servera med jasminris och japansk soja

//Marie-Louise

 

Onsdagslunch

Idag var det dags för K25 igen, två av lunchätarna åt falafel från Grekturken, och undertecknad testade dumplings från Beijing8 igen. Biff, fläsk och vegetariskt blev det denna gång, med en sås på chili och koriander.

IMG_0365

Såhär såg alltså min lunch ut. Förutom 3×3 dumplings så är det något slags kålsallad till. Jag vet inte hur tydligt det syns på bilden – men varje smak har sin egen färg på dumplingsarna: den vegetariska är rosa, den med fläsk vit och biffen är grön. Inget märkvärdigt egentligen, men jag gillar verkligen touchen med de olika färgerna. Biffen testade jag även förra gången, men de vegetariska och fläsksmakande var nya för mig, och båda var till belåtenhet. Idag blev det nio ångade dumplings, nästa gång ska jag nog ta stekta. (Man får välja tillagningssätt själv, och för varje grupp om tre dumplings.) Förra gången åt jag ju anka, biff och lax, och den enda jag inte varit nöjd med hittills är laxen – jag tycker inte att lax smakar så ”kinesiskt”, det är liksom inte dumplingsmaterial enligt mig. Dagens sås (chili och koriander) var tyvärr inte lika bra som förra besökets (plommon och ingefära), men på det stora hela var det ändå en solid måltid.

Det är så skönt med mat som är 1) god, 2) fräsch och 3) tillgänglig, på en och samma gång. Och med tillgänglig menar jag prismässigt, tidsmässigt och lägesmässigt. Jag gillar verkligen K25.

//Veronica

Min snabbaste lasagne

För de dagar som man inte vill köpa med sig hämtmat hem efter jobbet gäller det att ha en snabbmatsmeny för hemmabruk, helst så varierad som möjligt. Lasagne är väl normalt inte någon snabbmatskandidat men jag har ett recept där  arbetsinsatsen är minimal och ugnstiden modest. Receptet har jag fått av en väninna som i sin tur lärt sig att laga lasagnen i ett skånskt kollektiv för många herrans år sedan.

Ingredienser för 2 portioner lasagne:

Röra 1:   ca 400 g fryst och urkramad bladspenat, en liten kesoburk, en halv tsk riven muskot, salt och peppar efter smak

Röra 2:  ca 400 g krossade tomater, 2 grovhackade lökar, oregano (eller basilika),  1 tsk sambal oelek, salt och peppar efter smak

Riven ost och lasagneplattor

20140412_200705

Så här gör man:

Blanda ihop de båda rörorna i varsin skål. Olja in en liten gratängform, lägg hälften av spenatröran på botten, täck med lasagneplattor och häll över hälften av tomatröran och ytterligare ett lager lasagneplattor. Upprepa proceduren men täck det sista lagret tomatröra med riven ost (inte lasagneplattor). In  i ugnen på  225 grader i ca 25 minuter.

20140412_210726

Lättare än så här blir det inte med lasagne, om man inte köper en färdig förstås.

//Marie-Louise

Ett snabbt inlägg om en snabb måltid

Ibland har man inte tid att laga till något ”ordentligt”, ibland har man inte ork att göra det, och ibland har man ingetdera. Som tur är finns det rätter för dessa tillfällen – möjligheter att få i sig något trots bristen på tid och ork. Majskolvar är ett sådant exempel.

IMG_0341

Man kokar upp en kastrull med vatten, lägger i majskolvarna och låter dem koka i tre minuter. Därefter häller man av vattnet och serverar med smör och salt. Inget att äta varje dag kanske – men vad är man egentligen beredd att äta varje dag? – men så skönt att ha till hands när orken och tiden, men inte hungern, tryter.

//Veronica

Vigårda: Första kvartalet

Bra hamburgerställen finns det gott om i Stockholm, och ett bra exempel på detta är Vigårda – fräscht snabbmatsställe i Melker Anderssons och Danyel Couets regi som finns i Mood-gallerian och i K25 på Kungsgatan. Första gången jag var där var när vi behövde något snabbt att äta innan en teaterföreställning, och måltiden vi fick var över förväntan. Inte nödvändigtvis på grund av hamburgaren i sig, som i och för sig var god, men på grund av den otroligt goda bönsalladen man kunde välja till. Efter teatern var det bara hem och försöka experimentera fram en egen version – en version vi ätit en hel del av nu, helst tillsammans med rostbiff och eventuellt någon sås eller vinägrett.

Hursomhelst, i januari upptäckte jag att de hade ett litet ”projekt” på gång i år. Andersson och Couet driver ju F12-gruppen, som Vigårda är en del av, och varje månad under 2014 bjuder de in en kock från en annan F12-restaurang som får skapa en hamburgare som serveras på Vigårda under den månaden. I januari var det så Jonas Svensson från Miss Voon som skapade en sjukt god hamburgare (och sallad till) med koreanska smaker. Rätt stark och väldigt bra. Fem av fem, om man nu är lagd och betygsättningshållet, och jag fick definitivt lust att besöka Miss Voon.

I februari var det Claes Benediktsson från La Cucina som fick skapa sin egen burgare, och förväntningarna efter januaris fullträff var höga. Tyvärr levde de inte riktigt upp till dem. Jag älskar italienskt, jag älskar ost och jag älskar hamburgare, men denna funkade inte för mig. Osten funkade inte. Det var liksom inte så mycket smak där. Det var inte dåligt, det ska jag inte säga, det smakade inte illa på något sätt. Det smakade bara inte sådär bra heller. Inte så mycket överhuvudtaget faktiskt. Faktum är att jag inte åt upp hela burgaren, för jag förstod inte poängen med det. (Här kanske det bör tilläggas att jag bara besöker Vigårda en gång per månad, och således bara testar varje burgare en gång, så chansen finns att jag haft otur, vilket jag hoppas lite på.) Betyget: två av fem.

Nu är det alltså mars, och denna månad är det F12’s Erik Bolls tur. Jag var lite osäker på vad jag kunde förvänta mig nu, skulle det bli en fullträff som i januari, eller en miss som i februari. Svaret: en fullträff. Pulled pork på burgaren gjorde den fenomenal, riktigt bra kryddning på köttet. På burgaren fanns även en riktigt god röra som jag inte riktigt kunde avgöra ingredienserna på, men som smakade som ett slags mellanting mellan cole slaw och bostongurka. Och så några tunna skivor äpple på det. Gott gott gott. Återigen, fem av fem i betyg. Och så en god sallad till, vilket det i och för sig har varit varje månad hittills. Mätt och belåten lämnade jag K25 med ett återställt förtroende för burgarmakarna på Vigårda. Vi ses i april!

//Veronica

PS. Vill man läsa mer om hamburgare, och framförallt om hamburgare i Stockholmsområdet,  kan man göra det här eller här.

Meat Free Monday #2

Ett av mina absoluta favoritrecept alla kategorier är en supergod bulgursallad. Lätt och snabb att göra, mättande och fräsch att äta.

Ingredienser:

4 portioner bulgur

1 burk strimlade, soltorkade tomater (jag gillar Zetas bäst)

2 paket fetaost

1 rödlök

1 förpackning kikärtor

1 kruka basilika

1 kruka persilja

salt, grovmalen svartpeppar, balsamvinäger

Laga till bulguren enligt instruktionerna på förpackningen. Häll en hel burk strimlade, soltorkade tomater i en ganska stor skål. Även lagen/oljan ska med. Smula sedan för hand ner fetaosten i samma skål, det är bara den egna smaken som avgör hur stora ostbitarna ska vara. Finhacka löken och tillsätt. Därefter häller man av kikärtorna och sköljer dem i kallt vatten, vänd därefter ner även dem i skålen. Hacka därefter basilikan och persiljan och tillsätt. Rör sedan så att ingredienserna är välblandade. Tillsätt därefter bulgur, och rör om lite mer, återigen så att det är välblandat. Nu är det klart att servera, och jag brukar ställa fram salt, svartpeppar och balsamvinäger så att var och en kan tillsätta själv efter tycke och smak.

//Veronica

Snabbmat och snabb mat

Det händer att jag slinker in på någon av våra mer kända snabbmatsrestauranger på väg hem från jobbet.  Ibland när timmen blivit sen och anden är svag. Tanken att vara mätt och belåten när man kliver över tröskeln därhemma lockar. Det är inget jag har dåligt samvete över men självklart  är det inte speciellt hälsosamt om det sker för ofta. Då kan det vara bra att ha ett eget batteri med maträtter som är snabblagade eller åtminstone inte kräver så stor arbetsinsats  (efter lite planering och förberedelse förstås).

En snabb maträtt som funkar bra efter jobbet för mig är  röd currykyckling. Det svåra här är egentligen att komma ihåg att ta fram kycklingen ur frysen på morgonen för att ställa på tining i kylen under dagen, om man inte köper med sig färsk på väg hem förstås.

Gör så här: Hetta upp olja i wookpanna (eller kastrull) och stek currypastan. Tillsätt kokosmjölk, fisksås och socker. Lägg i kycklingbitarna när kokosmjölken börjar koka och rör om.  Efter en liten stund läggs bambuskotten och paprikan i och värmen sänks. När jag arbetar med kyckling kollar jag alltid att den är genomstekt. I det här fallet genom att dela på en kycklingbit.  Garnera med basilika när maten läggs upp på tallrik.

Jag äter jasminris till den här maträtten. Och  gärna ett glas thailändskt öl om något sådant finns hemma (beror förstås på graden av förberedelse).

Ingredienser (två portioner):

  • kycklingkött  skuret i mindre avlånga bitar (jag använder filé, en per person)
  • 2 tsk röd currypasta
  • en burk kokosmjölk
  • 2 msk fisksås
  • 2  tsk socker
  • 1 burk bambuskott
  • 1  paprika (grovt skurna bitar)

// Marie-Louise