Meat Free Monday #25

Dagens vegetariska rätt är min nya favoritpastarätt, en rätt som jag fick inspiration till att göra första gången när jag såg ”Chef”. (I en scen lagar Jon Favreau nattamat till Scarlett Johansson och då handlar det om något liknande, men tyvärr så får man ju inte receptet i filmen, så jag har varit tvungen att improvisera. En riktigt bra feel good-film förresten, rekommenderas.)

IMG_0071_2

Ingredienser:

Pasta, helst färsk linguini, men färsk spaghetti funkar också

Olivolja

Lök, olika sorter, i klyftor

Chili, hackad

En kruka koriander, hackad

Citron

Salt

Parmesanost

Hetta upp en panna med rikligt med olivolja. När den blivit varm lägger man i den klyftade löken och låter den steka lite, men inte för länge så att den blir sladdrig och genomskinlig. När den är nästan klar häller man i chilin (så mycket man vill, jag tog en röd och en gul till de tre portioner jag gjorde senast) och koriandern. Smaka av med  salt och citron. Det gör inget om det är mycket smak just nu, det blir betydligt mildare när man blandar det hela med pastan som man under tiden har kokat upp och hällt av. Därefter hälls den i pannan med lökblandningen. Rör runt så att det blandas så gott det går. Servera med riven parmesan. Snabbt, gott och enkelt.

//Veronica

Annonser

Limemarinerad avocado

Detta är en side dish jag blev tipsad om på facebook, en bekant hade haft det till grillat, och jag tyckte det lät så himla gott att jag var tvungen att testa asap. Jag vet inte vad hon använde sig av för recept, och jag googlade runt lite men hittade inget klockrent. Så jag improviserade: delade på avocadofrukterna, kärnade ur dem och skalade dem. Därefter skivade jag dem ganska fint, och hällde över rätt mycket limesaft. Därefter ”kryddade” jag med hackad chili och flingsalt.

IMG_0408

Såhär såg det ut innan jag la in det i kylen nån timme. Det passade riktigt bra till pulled pork, och lika bra som topping på gazpacho. Såväl konsistensen som smaken bryter av fint med båda rätterna. (Eftersom limesaften gör att avocadon inte mörknar lika lätt så går den att ha i kylskåp åtminstone ett par dagar, men då får man tänka på att fylla på saft och se till att avocadon hela tiden ligger blött, annars torkar den.)

//Veronica

Favoritingrediens #2: Vitkål (del 1: sallader)

En grönsak som jag inte fastnat för förrän helt nyligen är vitkål. Å ena sidan känner jag mig dum som inte upptäckt den tidigare, å andra sidan: bättre sent än aldrig. Nuförtiden använder jag den framförallt i tre olika sallader – pizzasallad, veckosallad och cole slaw.

Pizzasallad: Strimlad vitkål, olja, vitvinsvinäger, salt och grovmalen svartpeppar. Blanda. Passar alldeles ypperligt till hemlagad pizza.

Veckosallad: Strimlad vitkål, rivna morötter, strimlad/hackad purjolök, lag (1 del olja, 1/2 del strösocker, 4/5 delar vitvinsvinäger – koka och låt svalna). Blanda. Kallas veckosallad för att den räcker/står sig en hel vecka, men av erfarenhet vet jag att den smakar finfint även efter dubbla tiden.

Coleslaw: Strimlad vitkål, rivna morötter, strimlad rödlök, crème fraîche, majonnäs, dijonsenap, salt och grovmalen svartpeppar. Blanda. Smakar utmärkt som side dish till t.ex. pulled pork.

IMG_0324

Coleslaw.

Jag har inte skrivit ut några mått (förutom för lagen) för när det kommer till dessa sallader föredrar åtminstone jag att smaka mig fram. Gemensamt för alla dessa sallader är 1) att de funkar lika bra med tillägget röd paprika, även om jag personligen gillar dem utan, och 2) att de blir godare om de får stå och dra i åtminstone en natt.

//Veronica

Ett snabbt inlägg om en snabb måltid

Ibland har man inte tid att laga till något ”ordentligt”, ibland har man inte ork att göra det, och ibland har man ingetdera. Som tur är finns det rätter för dessa tillfällen – möjligheter att få i sig något trots bristen på tid och ork. Majskolvar är ett sådant exempel.

IMG_0341

Man kokar upp en kastrull med vatten, lägger i majskolvarna och låter dem koka i tre minuter. Därefter häller man av vattnet och serverar med smör och salt. Inget att äta varje dag kanske – men vad är man egentligen beredd att äta varje dag? – men så skönt att ha till hands när orken och tiden, men inte hungern, tryter.

//Veronica