Vin, öl eller sprit?

Den här kartan blev jag tipsad om via ett nyhetsbrev jag prenumererar på – First We Feast – och tyckte den var ganska intressant:

world-booze-map

En karta över vilken typ av dryck man föredrar i varje land – öl, vin eller sprit. Rött representerar vin, gult öl och blått sprit. Går man in på hemsidan bakom kartan och statistiken märker man att kartan är interaktiv, drar man med pekaren över ett land kan man se det dagliga intaget av de olika dryckerna per vecka och person över 15 år. Jag tycker det är intressant att se att det finns regionala likheter, se t.ex. Japan och Kina, eller Sverige och Norge, men också stora olikheter mellan grannländer, se t.ex. Argentina och Brasilien, eller Spanien och Portugal. På det stora hela är det väldigt kul att kunna analysera dryckeskultur(er) på det här sättet.

//Veronica

Annonser

10-årskalas

Den 1:a september blir Djuret fem år, Pubologi 4 år, The Burgundy 1 år och det blir tillsammans, om vi inte har räknat fel, tio år exakt. Sen har vi ju såklart Tweed, Svinet och Leijontornet 12 x 8 men på det stora hela blir det sisådär tio år typ och det ska vi givet fira på ett sätt som vi aldrig gjort förr. Vi bjuder in alla, och då menar vi alla i ungefär hela världen, på en sällan skådad walking dinner på fem av våra ätochdrickinrättningar. Vi kommer att öppna hela huset klockan 17.00 och då kan man för tio kronor (passande va?) sticka in huvudet på Djuret och få en signaturrätt med passande dryck, slajda in på Pubologi på en anrättning gastro-cross-cooking med dryck (även det för tio spänn), hoppa jämfota in på The Burgundy och karva en rejäl bit från ett hjul Comté med lite vino (för tio spänn!), göra en kullerbytta in på Tweed (heltäckningsmatta) på en banger med mash och en cervezita (för tio spänn) och sist men inte minst ta lite frisk luft uppe på vår innergård där Tweeds sommarbar The Sanchez blandar till en fläskig signaturcocktail för det facila priset tio spänn.”

Så såg delar av den inbjudan jag fick i mejlen den 19 augusti ut. Och som jag har sett fram emot gårdagen. Jag tog alltså med mig moderen (som dessutom råkar vara min medbloggerska) och sambon och drog till Gamla Stan igår kväll.

20140901_170508

Första stoppet var Djuret där vi blev serverade en varsin oxtartar och varsitt glas Bourgogne. Smarrigt värre. (Tartar råkar vara en av mina favoriträtter, för att inte säga min absoluta favoriträtt. Galet bra inledning på kvällen i vart fall.)

20140901_181719

Därefter blev det pilgrimsmussla med vit Rioja på Pubologi. Maten smakade mycket bra och vinet var både gott och intressant, det var första gången jag smakade ett vitt Rioja-vin.

IMG_1710

Sen drack vi vin och åt ost på The Burgundy…

20140901_191636

…och slutligen fick vi korv (nöt-, fläsk- och vilt-), mos och persiljemajonnäs ackompanjerad av en öl – Wisby Hansapils om jag inte missminner mig – på Tweed.

Visst var det mycket folk, och ibland lite väl lång kö, men vad gör det när maten och drycken är så välsmakande? Väldigt bra inledning på veckan, månaden och hösten.

Vill du också få reda på vad som händer på Djuret, Pubologi och/eller Tweed? (Och Leijontornet, The Sanchez, Svinet & The Burgundy…) Då kan jag verkligen rekommendera att gå in på hemsidan och lämna sin mejladress. Så slipper man missa sådana här finfina tillställningar.

//Veronica

 

En artikel om mat och depression

För att hålla mig någorlunda uppdaterad om saker och ting i världen försöker jag varje morgon åtminstone scrolla mig genom de fyra stora tidningarnas förstasidor. Idag såg jag denna artikel på svd.se – en text om hur vissa produkter kan förhöja risken för depression och hur vissa produkter kan minska densamma.

Sockrade drycker, rött kött, vitt mjöl och margarin var de produkter som tydligen ökade risken, vin i måttliga mängder, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker var produkter som minskade den.

Jag tyckte detta var intressant eftersom jag själv uteslöt läsk ur ”min kostcirkel” för ett par år sedan, och jag har märkt hur mitt humör är otroligt mycket jämnare sedan dess, och den når inte samma ”bottnar” som tidigare. Mer balanserat humör var inte en av anledningarna till att jag slutade dricka läsk, men en trevlig bonus.

Margarin slutade vi också köpa för ett par år sedan, men av enbart smakmässiga skäl. Jag hade alltid bakat pajdeg på margarin, men så skulle jag göra en deg, och så hade vi inget hemma, så jag tog smör istället, och det var otroligt stor skillnad i smak. Efter det började vi fasa ut margarin, och ju mer jag läser om margarin, ju bättre känns det beslutet. (Står valet numera mellan smör och margarin väljer jag smör, står valet mellan margarin och ingenting väljer jag ingenting. Men jag vill tillägga att jag inte alls märkte skillnader i humöret som vid uteslutningen av läsk.) Det var också i samband med utfasningen av margarin som vår olivoljekonsumtion gick upp ganska mycket – jag tycker personligen att det är en bra ersättning för flytande margarin som var så himla behändigt. Plus att det är godare. Men jag vill tillägga att jag inte alls märkte skillnader i humöret som vid uteslutningen av läsk.

Rött kött och vitt mjöl äter jag ju fortfarande, även om rött kött är något jag försöker dra ner på. Jag gillar tanken på vegetarianism, men är än så länge lite för bekväm för att ta steget. Det handlar då framför om den sociala aspekten – Jonathan Safran Foer skriver bra om det i ”Äta djur”.

IMG_1441

Vad gäller produkterna som skyddar mot depression – måttliga mängder vin, kaffe, olivolja och gröna bladgrönsaker – är det bara kaffe jag inte intar alls. Det är mycket möjligt att det skyddar mot depression – jag har ingen anledning av tvivla på det som står i artikeln (mer än det allmänna att man ska vara skeptisk till allt man läser, källkritisk etcetera), men jag vet också hur många jag känner eller har träffat som får ont i huvudet om de inte får den där koppen kaffe på morgonen, eller ett visst antal koppar per dag. Mina empiriska kunskaper säger mig att kaffeabstinens inte är något jag behöver eller vill ha, och att kaffe därmed inte är en dryck för mig. Trots välgörande effekter. (Prioriteringar osv…)

”Det finns förstås även svagheter i den aktuella studien. Forskarna pekar på ett orsakssamband, men det kan också, åtminstone till en del, gå i motsatt riktning, alltså att deprimerade tenderar att få ökad inflammation. Det är dessutom alltid svårt att kategorisera in människor inom ramen för ett fåtal dieter. I verkligheten är vi olika individer som dessutom har lite olika genetiska anlag, säger Bo Jonsson.”

Detta stycke avlutar artikeln hos SvD, och jag tycker det är en bra syntes, så den får sätta punkt även för detta inlägg.

//Veronica