Kroppkakedags

20140205_163149

En eftermiddag i vintras åkte jag och en arbetskamrat till Midsommarkransen för att testa Nalle och kroppkakan, ett rejält nischat matställe (fanns annat husmansalternativ också).Trevligt ställe och extra häftigt blir det när gammal traditionell mat dammas av och görs cool. Det väckte också några slumrande minnen om att jag själv någon gång för länge sedan, och nu snackar vi trettioårsperspektiv, provat på att laga kroppkakor. I min kokbokssamling  hemma hittade jag också flera olika kroppkakerecept, bl.a en vegetarisk (som jag kommer att testa längre fram) och en där kroppkakesmeten blandats med kålrot (receptet här nedanför). Att göra sina egna kroppkakor är en aning pyssligt och  det tar tid men är inte alls svårt. Jag tycker du också ska prova att göra egna och om du inte vill det så rekommenderar jag bestämt ett besök på Nalle och kroppkakan.

Kroppkakor med kålrot (3-4  portioner)

600 g mjölig potatis

300 g kålrot

1 tsk salt

1 ägg

2-3 dl vetemjöl

Fyllning:

2 gula hackade lökar

400 g rimmat fläsk

1 tsk mald kryddpeppar

 

20140503_125838

Skala och koka potatis och kålrot. Dela kålroten i mindre bitar och koka dem i ca 15 minuter innan du lägger i potatisen. Gör sedan mos (jag använder gammal potatisstamp först och sedan vispen). Salta och låt kallna.

20140503_140332

Skala och hacka löken och tärna fläsket fint. Bryn sedan allt tillsammans i stekpanna.

Blanda ner ägg och vetemjöl i moset. Börja med 2 dl mjöl och häll eventuellt i mer om det behövs för att moset ska gå bra att forma.

20140503_141012

20140503_143708

Mjöla händer och underlag. Forma till en rulle. Dela den i   8 delar (kan ev göras något mindre och räcker då till 10 st). Gör  fördjupning  och lägg i en msk fyllning i varje del. Tryck ihop degen över fyllningen (pillrigt men inte svårt). Forma till runda, lite tilltryckta bullar. Koka upp lättsaltat vatten i en stor vid kastrull och sänk ner kroppkakorna i det sjudande vattnet. Först så sjunker kroppkakorna för att efter en stund flyta upp.

20140503_150415

Efter att de flutit upp ska kroppkakorna sjuda i 5 minuter. Vänd dem efter halva tiden. Servera direkt tillsammans med smält smör och lingonsylt. Så gott och så roligt att göra att jag fick utöva impulskontroll för att inte  börja med en ny sats på direkten. Det gäller att sprida ut godsakerna och inte föräta sig.

20140503_151438

Den presumtive kroppkakeätaren såväl som den redan frälste kan läsa vidare om jakten på den perfekta kroppkakan här. Nu ska jag gå och dagdrömma lite om nästa kroppkakemiddag. Hejdå!

// Marie-Louise

Annonser

Gaston

Idag är den trettonde igen, och således dags för dejt. Söndagar är lite vanskliga, för det är många restauranger som har stängt då, något som i stor utsträckning gäller även måndagar. Jag var inte helt säker på var jag ville gå (det var min tur att bestämma denna månad) men så i torsdags kom det två mejl. Ett från Grupp F12 i vilket det stod att Köttbaren numera har söndagsöppet och har en tre rätter lång söndagsmiddag på menyn. Köttbaren har vi blivit tipsade om av vänner tidigare, så detta var ett hett alternativ. Till jag öppnade mejlet från Gaston där det stod att ”Sveriges just nu hetaste sushikock” (José Cerdá) skulle gästspela hos dem idag söndag. Jag tänkte som så att det är ju trevligt med något speciellt, något som är svårt att uppleva i Stockholm annars, och så bokade jag två platser.

Så vi traskade dit vid sextiden för första sittningen som började 18:00. Det var första besöket på Gaston och vi blev instruerade att hänga av oss och sätta oss vid bordet. Som var något slags barbord med, för tillfället rejäla skärbrädor, så det påminde lite om ett väldigt smalt teppanyakibord, fast med skärbräda istället för spishäll. Bakom skärbrädorna stod José Cerdá (närmast oss) och en annan kock som vi kände igen men inte uppfattade namnet på (längre bort). Det var väldigt intressant att prata med José, höra om hans bakgrund, hur han började med sushi och hur han lyckats så väl som han gjort. Det var minst lika intressant att se honom laga till sushin och riva wasabiroten – något han använde en slags bräda med uppspänt hajskinn till.

Maten för kvällen var en s.k. omasake-meny, vilket innebar att kocken åtminstone till en början fick bestämma vad vi skulle äta. Det var en utsökt blandning av sushi med olika havsdjur – gös, krabba, pilgrimsmussla, bläckfisk m.m. (Mina favoriter var krabban, pilgrimsmusslan – förvånansvärt nog, senast jag åt det blev jag måttligt imponerad – laxen och koljan.) När vi så fått smaka en av varje fick man välja själv vad man ville ha. Nu höll jag inte räkningen, men det blev kanske 12 bitar totalt till slut. Till detta drack vi först en Riesling från Mosel, sedan ett Pfalz-vin. Båda passade riktigt bra till sushin tyckte vi, vilket var väntat eftersom Gaston ändå i första hand är en vinbar. Det hade varit ytterst märkligt om vinerna inte passat till maten. Det enda jag kan anmärka på angående drycken är att det var väldigt svårt att få uppmärksamhet från någon i baren så att vi kunde beställa det där andra glaset vin, vilket var lite stressande, eftersom maten fortsatte komma kontinuerligt. Sen kanske det kunde ha varit kul med någon japansk dryck till, men vinerna var så pass bra till maten att jag inte kan räkna det som ett minus.

Vad gällde maten så var det inga som helst fel på smakerna. Och det var som sagt trevligt att kunna småprata med kocken som arbetad vid bordet under middagen. Men anledningen till att jag visste vem jag pratade med var ju att jag hade läst det i mejlet tidigare, det hade varit trevligt om de presenterat sig och berättat vilka de var. (Nu var vi en fem minuter sena, men det är liksom inom ramen för när man kommer till en restaurang när man bokat, så hade de presenterat sig innan vi kom så visste de ju att vi inte hade hört det och hade således kunna upprepa det.) För oss som inte ätit omakase-meny förut hade det dessutom varit trevligt om någon hade förklarat upplägget innan middagen började. Nu blev det som ett överraskningsmoment och lite stressat mot slutet. (Vi var där en dryg timme allt som allt, så det var inte en särskilt lång sittning.)

Tar man allt i beaktande tycker jag kvällen får en fyra av fem i betyg. Tillräckligt mycket för att jag ska bli sugen på att besöka José Cerdás restaurang Hoze nästa gång jag är i Göteborg, och då testa hans ”riktiga” omasake-meny, som ska innehålla mer än ”bara” sushi. Som jag förstod det av vad han berättade ikväll ska det vara något slags fusion mellan svenska, spanska och japanska smaker. (Det var i Spanien han fick upp ögonen för sushi, och det var där han först jobbade för en sushi-mästare.) Sen var det ju både roligt och intressant att få uppleva ett gästspel såhär, riktigt trevligt!

//Veronica

Korvfestival

Allt har en ände men korven den har två. Och många korvändar blev det som både betittades och avsmakades när jag gick runt idag på Korvfestivalen i Annexet vid Globenområdet. Här presenterade sig  stora, småskaliga och nya heta korvproducenter och så naturligtvis tillverkare av de obligatoriska tillbehören. Efter några rundor med provsmakning bland utställarna kan konstateras att det rör på sig rejält i den svenska  korvbranschen. Jämfört med min egen barndoms något enahanda korvutbud (som med ett enda undantag var industriellt producerat) finns det numera ett fantastiskt varierat utbud. Min egen relation till korven har i vuxen ålder varit något sval på grund av  blek smak och en stor skepsis vad innehållet beträffar.  Egentligen har korv bara smakat bra när man grillat den i skogen. Kommer nog fortfarande att noggrant välja vilka korvar jag sätter tänderna i men ett intresse har växt de senaste åren.  En korvkurs står på min tänker-göra-lista och korvfestivalen sporrade mig än mer. Det enda jag saknade, eller inte såg, var vegetarisk korv. Tycker nog att det är en produkt som borde ha stor potential att utvecklas smakmässigt. Tycker nog också att festivalen skulle bli mer komplett med vegetariska korvar även om jag inser att frånvaron av dessa säkert har sina randiga skäl.

Upptäckte att det finns en symbol för köttprodukter där alla led i processen, från uppfödning till färdig produkt, är inhemskt svenska:

Korvfestivalen arrangeras av Korvakademin.

Om några korvar och ett tillbehör med ny och smakmässigt  helt otippat innehåll kommer jag att berätta senare.

// Marie-Louise