Foodies

20140521_181944

Igår var det alltså premiär för filmen Foodies, en film om den kulinariska jetsetten. Vi får följa fem av representanterna för denna exklusiva, och vill jag påstå för många provocerande, grupp människor som åker runt i världen med ett självpåtaget kall att äta på gourmetkrogar för att sedan i sina matbloggar delge världen sina upplevelser.  De reser på egen bekostnad, äter oftast ensamma,  har kritiska åsikter om maten de äter och det är många, många som följer deras bloggar.

I filmen följer vi  de fem foodiesarna när de äter och recenserar maten på gourmetrestauranger välden över och när de berättar om sitt förhållande till mat och  sin kulinariska bakgrund. Det sistnämnda inte minst intressant då fyra av de fem har växt upp i miljöer som matkulinariskt varit påvra. Det görs bl.a. besök på Sushi Saito i Tokyo som sägs  vara världens bästa sushirestaurang med plats för sju gäster i taget,  jämtländska Fäviken där maten som serveras följer närmiljö och årstid och  baskiska Arzak där en av de första kockarna i världen som tog sig an matlagningskonsten på ett både vetenskapligt och experimentalt sätt fortfarande lommar runt på restaurangen som numera drivs av hans lika välrenommerade dotter.

Filmen visar en extrem livsstil som få av oss  har möjlighet att ha(eller förhoppningsvis skulle vilja ha). Men det är extremen av en livsstil och ett förhållningssätt till mat som blir allt vanligare i rikare länder.  En hel del funderingar kring vår relation till mat väcktes och tankar kring det förändrade beteende som följer när maten avancerar från enbart näring till livsstil och identitet och ibland t.o.m  konst och intellektuellt äventyr. Inte minst i ett land som Sverige där maten för många allt mer blivit ett sätt att signalera identitet, precis som musik och kläder, tar sig detta förhållningssätt olika uttryck  som t.ex. en ständig jakt på nya och intressanta smakupplevelser och ett nästan maniskt  fotograferande av mat, båda aktiviteter som även undertecknat brukar ägna sig åt (dock med avsevärd mindre budget och omfattning än filmens foodies). Ett annat beteende är det ständiga recenserandet, inte bara av restaurangen man ätit på utan också varje tugga man äter och klunk man dricker. Gourmetkockar som lagt ner sin själ på den mat de serverar blir vid några tillfällen totalt sågade vid fotknölarna i filmen och reagerar lite olika på det.

Andra tankar som filmen väcker hos mig är vilka orättvisorna  på tillgång och möjligheter som finns mellan delar av jordens befolkning när det gäller mat. En del har i överflöd och jagar upplevelser  medan det för andra är en upplevelse att få äta sig mätt. En annan aspekt är det ytterst ologiska i att flyga privatjet över hav och kontinenter enbart för att äta på ekologisk restaurang.

Precis som Veronica  i gårdagens inlägg saknade jag  också den social aspekten av matätandet. Maten i filmen äts ofta utan sällskap för att inte störa upplevelsen. Å andra sidan  kan man se foodiesar som samlare av kulinariska upplevelser, jämförbart med naturupplevelser eller läsning av  god litteratur,  och där maten inte alltid ens behöver vara god. Som en av filmens matbloggare uttrycker sig  ”allmänheten äter för nöjes skull, inte för intellektuell stimulans”. Det är inte utan attt man sympatiserar med gourmetkocken som kanske lite trött och en aning uppgivet  uttrycker att ”det är för stort fokus på mat idag, vi räddar ju inte liv, kanske någons dag”.

En inblick i svenska foodiesars  tillvaro får vi i den här några år gamla artikeln från DN. Kanske inte lika extrema som sina motsvarigheter  i filmen men ändå.

//Marie-Louise

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s